När jag och Jessica gick på militärträning hade det knappt gått ett år efter att Philip hade föddes. Och ni som följer mig vet att jag blev gravid när Alice var fyra månader. Det vill säga att jag inte hade haft någon som helst tid att återställa kroppen. Hitta tillbaka. Få någon styrka. Jag var på noll kan man säga efter två täta graviditeter och förlossningar. Att då starta med militärträning var inte det bästa för min kropp. Eller jag tror att det är rätt kasst för de flesta otränade kroppar. Jag minns att jag åkte in till stan tidigare för att hinna kissa. Och lägga en nattbinda i trosorna. För varje pass startade med att vi skulle jogga i 10 minuter. För varje steg jag tog droppade det lite, lite kiss. När det efter springturen var dags för jumping jacks, ja då flödade pisset. Så förnedrande. Så hemskt. Då kunde jag och Jessica skratta åt det, men det var inte bra. Det var sämst. Idag följde jag med Jessica på hennes träning med Anna som kör Strongermamatraining. Annika, Hannah och Bella var också med. Så härligt pass! Och Anna jobbar för att stärka upp kroppen, inifrån och ut, efter en graviditeten. Det var ett skönt pass och jag känner att jag kommer ha träningsvärk i morgon. Målet med hennes träning är att bli stark och inget annat. Sunt tycker jag. Jag drömmer också om en kondition. Just nu är den nere på noll. Nu blir det några timmars jobb, sen väntar en kväll med Nicklas. I morgon ska jag sova hos Jessica för på torsdag väntar ytterligare en resa. Mer om det då!
