”Är hon inte lite sen i utvecklingen?” Förra veckan fick vi den kommentaren här i bloggen och det fick mig att tänka tillbaka lite. Det är inte första gången den här typen av kommentarer fälls, i vår blogg eller i andra bloggar. Jag ser det lite som att det är det man får ta som en del av ett offentligt liv. Jag diskuterade detta lite med mina pappavänner som några också har bloggande/offentliga fruar och kommit fram till en sak som samtliga hade uppmärksammat; Det är aldrig några manliga alias som fäller dessa typer av kommentarer. De gånger som vi, jag och pappavännerna, har diskuterat våra förhållanden med våra barn, saker som vi gör, vad fungerar och vad fungerar inte så lämnas rådet/tipset/trixet över med den välmenande ”Har du/ni testat…” Nu vill jag absolut inte, på några sätt, dra alla över en och samma kam, men det tänker jag göra med frågan; Varför håller ni på såhär? Det är ju inte som att ni blir bättre mammor bara för att ni klankar ned på en annan. Eller är det så ni känner? Att ni berättigar ert eget sätt att uppfostra ert/era barn på detta sätt? Eller ger det faktum att du burit på ditt barn i 40 (ge och ta några) veckor dig till en mer lämpad förälder till mitt barn också? Det enkla svaret är; Nej. Nu får ni faktiskt lugnt och stillsamt sitta ner i båten, hålla era hästar och faktiskt bara stanna upp. Jag må låta som en vit kränkt man här, men om sanningen ska fram så tar jag gladeligen emot alla tips som kan göra mig till en bättre förälder till mina barn, men jag tänker inte utmåla mig som någon expert på dina barn. Det blir inte ett råd bara för att din sylvassa pekpinne avslutar med ”det är inte meningen att ni ska ta illa upp”. Ett råd identifierar ett problem och kommer med ett konstruktivt förslag på lösning i en välmening. Vi håller därför vårt kommentarsfält öppet för att vi välkomnar en diskussion kring det vi skriver, oavsett om ni delar vår syn på saker och ting eller om ni inte gör det. Men oavsett vilken ståndpunkt ni än har, håller vi en trevlig och god ton i den här bloggen mot varandra. Vi mot er, ni mot oss och ni mot varandra. Vi är nämligen övertygade om att alla blir vi lite bättre föräldrar med råd och tips från andra. / Stefan
