Inatt var en jobbig natt. Philip vaknade, för tredje natten i rad, när jag och Angelica ska gå och lägga oss och vägrar somna om. Eller, ja han somnar ju om. Om han ligger på mig. Jag måste få vara "fri" om jag ska kunna somna. Det här med att sova sked är inte riktigt min grej. Så där ligger jag, Angelica sover, Philip sover och Alice sover på sitt rum. Jag väntar att Philip ska somna lite djupare, vilket han gör. Då bär jag in honom till sig. Han sover vidare. Tills dess att jag precis har somnat för då smäller det i dörren igen (Philip är rätt stark så han nästan kastar upp dörrarna). Då hämtar jag hans täcke och kudde för att lägga honom mellan mig och Angelica och han somnar om på direkten. Jag med för den delen. Tills Alice, 30 minuter senare, kommer och berättar att hon inte hittar sin kudde. Vi går och letar upp hennes kudde, som ligger kvar där den låg sist, i huvudändan på sängen för kuddar har ju inga fötter. Alice somnar om direkt. I vår säng har Philip tagit över min plats så jag tar mitt täcke och min kudde och somnar i hans säng. När jag vaknar möts jag av att Alices sovrums dörr är öppen, till lika vår sovrumsdörr. Jag tittar in och möts av denna lilla syn. Philip har krupit supernära Angelica och nästan puttar ut henne ur sängen och Alice har gått och lagt sig på tvären på min sida sängen. Och där sover alla tillsammans. Så himla gulliga. / Stefan
