Jag hade lämningen imorse, vi håller på och ser över hur vi ska göra med det stora lämna/hämta-pusslet eftersom Angelica drar det stora lasset här. En morgon när jag inte har lämningen är inte det minsta charmig, den går strikt på rutin och muskelminne. Väldigt opersonligt och kallt. En morgon med lämning däremot är supermysig. Alice var lite morgontrött när jag väckte henne imorse, så hon valde att ligga kvar i sängen och läsa en bok. Philip ville däremot läsa böcker på nedervåningen. Angelica gick strax innan 8 idag vilket gjorde att vi åt frukost tillsammans hela lilla familjen. Jag hann busa lite i soffan med barnen innan det var dags att göra allt det tråkiga, påklädning, tandborstning och sådant där ni vet. Lämningen gick OK, Alice sprang in men Philip var lite ledsen. Han är väldigt pappig just nu och hade i helgen ett mindre sammanbrott när jag skulle gå iväg med soporna och rusade mot dörren. Jag plockade upp honom och lämnade över honom till Angelica men han klängde sig verkligen fast i mig, trots att det var Angelica som tog emot. Alice hade en liknande period, fast tvärt om. / Stefan
