Gud vad skönt att Angelica är hemma igen. Ledsen för att jag inte bloggade något alls igår, men morgonen gick i ett, efter lämning blev det work-mode fram till att jag fick feeling och överraskade Angelica med att hämta henne och Jessica på Arlanda. Vi hann precis hem för att jag skulle hinna ner i tid och hämta Alice och Philip på förskolan. Jag trodde att de bägge skulle fullkomligt kasta sig ur vagnen på Angelica när vi kom innanför dörren, men så blev det inte. Bägge blev glada men inte mycket mer. Sen tog det en timme innan Alice på riktigt fattade att Angelica var hemma igen och blev mer mammig än hon någonsin varit i hela sitt liv, samlat på en eftermiddag. Så himla gulligt att se. Båda barnen var helt slutkörda också hela eftermiddagen så Philip somnade redan vid 18 och Alice en stund efter det. Då passade jag och Angelica på att mysa ner oss i soffan med varsin Hägendaz-glass och kollandes Blacklist följt av lite skedning och fortsatt Blacklist-kollande för mig, Angelica somnade... Men nu är hon hemma min älskling och vi har vardag igen. Älskar vardagen även om avvikelser från den är väldigt uppskattat. / Stefan
