Jag och Angelica är lite olika gällande vad vi vill göra med vår egentid och framförallt tidsaspekten som detta upptar. Nu närmar sig sommaren med stormsteg och för mig så inträffar det första säkra vårtecknet idag. Nämligen att hemmaklubben öppnar upp några av sina golfbanor. Igår släpptes möjligheten att boka starttid vilket jag har gjort till lördag morgon 08:34. "Vänta nu..." tänker säkert ni. "...du jobbar ju i veckorna och nu ska du iväg och spela golf på helgen?!". Det tänkte faktiskt Angelica också om vi ska vara helt ärliga med varandra.Jag tycker själv att golfen kan ta orimligt lång tid, vi gör kalkylen tillsammans; 30 minuter resa till golfbanan, värma upp och checka in 30-45minuter, själva golfrundan fyra till fem timmar, avsked och bilresa hem tar ungefär en timme. Vi pratar alltså sex till sju timmar för lite egentid. Efter en kompromiss kom vi fram till att en niohålsrunda blev en bra kompromiss. Tills igår... #cliffhanger Jag kan med en dåres envishet hävda att "ta hand om barnen" också bör ses som ett jobb när man är föräldraledighet, men det är en helt annan diskussion som jag faktiskt tror att vi har avhandlat här i bloggen tidigare. Men åter till saken, nämligen #cliffhanger. Och med samma dåres envishet som ovan kan jag även tjura till om att det är just 18 hål man spelar när man ska spela golf och inte enbart nio, trots ovanstående förståelse och resonemang kring tidsåtgången. Angelica sms:ade igår och stämde av så att jag inte var uppbokad en kväll nästa vecka för att hon planerade att gå ut och äta middag med lite vänner. Min kalender är så tom att det ekar, förutom lördag 08:34. Det är nu familjeekonomin kommer in i bilden. Inte den monetära ekonomin utan vad man kan göra med gott samvete eller inte. Det slog mig nämligen att den middagen hon bokade in igår var middag nummer tre på sex dagar. Dvs ungefär varannan dag ska Angelica gå på middag med vänner under en veckas tid. Middag innebär per definition kvällstid, vilket är läggningstid. Det ska tilläggas att jag har absolut inget problem med att Angelica är ute och umgås med sina vänner. Hon har ett större behov av att mer frekvent umgås med sina vänner än vad jag har. Jag kan tycka att tystnaden efter att barnen har somnat hemma, och tystnaden som uppstår är gudomlig att bara sitta ner själv. Men som jag skrev, sex till sju timmar för en golfrunda på 18 hål kan kännas lite orimligt. Men jag såg min chans igår och ställde frågan vad jag hade för chans till att spela en hel runda istället för den överenskomna halva i relation till tre middagar. Svaret blev 100% och som jag jublade inombords. Nu är det vår på riktigt! / Stefan
