Vissa dagar flyter lättare än andra. Den här dagen började som en sådan. Jag har ett morgonmöte på "rätt sida stan" idag, vilket gjorde att jag unnade mig en halvtimmes sovmorgon. Till råga på det hade Philip sovit hela natten och vaknade precis innan väckarklockan skulle ringa. Ni hör ju, perfekt morgon! Efter jag har duschat tar jag alltid på mig min klocka, mitt Childhood-armband och mitt "Munchkin"-armband som Angelica gjorde till mig i ettårig förlovningspresent. Vi har sen vi började träffas kallat varandra för Munchkins. Jag gick genom min rutin även denna morgon med ett litet undantag. Munchkinarmbandet går sönder och det ligger orangefärgare småkulor i hela handfatet som bara försvinner ner i avloppet. Gummibandet har helt enkelt gett upp. Lyckligtvis, hittar jag alla bokstäverna. Jag vet att det kan verka trivialt när vi har krig och barn som svälter, men jag ville bara lägga mig ner på badrumsgolvet, skrika och gråta, men hindrade mig. Det var två timmar till nästa person i hushållet ska gå upp och jag har ingen lust att väcka någon av dem såhär tidigt. / Stefan
