Låt mig börja med att säga att alla människor är olika. Det är min ståndpunkt med mycket i livet. Bara för att jag inte tycker, tänker eller känner som du behöver inte det betyda att jag inte förstår eller respekterar dig. Det blev ett himla liv här i bloggen under helgen när Angelica valde att skriva att hon skulle i väg och fira en tjejkompis födelsedag på lördagskvällen, att jag och Alice då skulle vara ensamma och ha det trevligt. Vi har valt att dela med oss av nästan allt i vår vardag och vi vet att alla inte tycker och tänker som oss. Det är bara att läsa om första stycket, om ni inte tror mig när jag skriver det här. Jag är tacksam för varje sekund jag får tillbringa med Alice och ha ensamt ansvar för henne. Den 7e april går jag på en sex månader lång pappaledighet och kommer då att vara ensam med Alice i betydligt längre stunder än vad jag gör nu. Därför vill jag lära känna denna bestämda lilla tjej så mycket som jag kan på egen hand. Jag uppmuntrar Angelica att göra saker utan mig och Alice. Precis som jag vet att Angelica kommer att uppmuntra mig till att göra detsamma vissa kvällar och helger när jag är pappaledig, så som hon när hon är mammaledig. Jag tror nämligen att om man är frustrerad, trött, grinig och går i samma bana hela tiden så blir man inte den bästa föräldern man kan vara. Därför är det viktigt med egentid, det må låta klyschigt men alla behöver ladda sina batterier. ”Stefans egentid verkar obefintlig” löd en av kommentarerna. Jag kan inte hålla med mindre. Vi definierar alla egentid på olika sätt, precis som vi är olika människor. Jag har aldrig varit i behov av samma sociala umgänge som Angelica. Hon är den sociala av oss. Egentid för mig är att se en serie, lyssna på en podcast, träna, fixa något som jag gått och tänkt på länge. Jag löser min egentid på bussen på väg till jobbet, tränar på lunchen eller tar en dag av helgen till att ordna hemma. Anledningen till att Angelicas egentid märks mer utåt är för att hon är en underbar människa som är social. Eftersom det här varken är en tv-serie-, musik- eller en träningsblogg så märks inte min egentid lika mycket här. Jag får dessutom lyxen av att duscha i lugn och ro, kunna gå på toaletten när jag vill och (nästan) hur länge jag vill, samt dricka mitt kaffe varmt fem av veckans sju dagar. Om du som läser detta nu tog otroligt illa upp av fjärde stycket, finns det som jag sa olika människor. Du kanske inte känner ett behov över att få ”vara dig” och inte enbart ”vara mamma/pappa”. Då är det fantastiskt för dig. Men både jag och Angelica vill få möjlighet att ladda om från tid till tid, det tänker vi fortsätta med i det lilla livspussel som är vårt liv, vår familj. ”Vi är alla mer eller mindre normalbegåvade” var ett citat som min förra VD ofta slängde sig med, och med det i bakhuvudet borde alla förstå att alla är olika. / Stefan