Tidigt igår morse började min resa ner mot Lech i Österrike. Flyg, sen väntan och sen shuttlebuss upp i Alperna. Allt i tre timmars intervaller. Lätt mör anlände jag på eftermiddagen och checkade in på hotellet. Jag satt i shuttlen på vägen hit och ville bara springa ut på ängarna och sjunga "The hills are alive..." Allt var som taget ur "Sound of music". Förra helgen var det barmark här i Lech men i början av veckan kom det en meter nysnö. Solen skiner och tar bra på bleka svenska hudar. Det är liksom vår i byn men perfekt skidväder i backarna. Säger de som åker skidor. Mina bedrifter på slalomskidor sträcker sig till vart femte år i Romme Alpin. Borde verkligen lära mig att åka skidor. Det passar bra med golfsäsongen. Inget som krockar. Jag får helt enkelt sätta mig själv i skidskola tillsammans med Alice och Philip :) Innan gårdagens mingel i en lite skidhydda intill hotellet. Brudparet iklädda traditionell Tracht håller välkomstskål. Massor av fantastiska charkuterier till middag och sen pizza och massor av rödvin. Jag och min bästa vän Sofia, även tvillingsyster till bruden. Idag på morgonen var vigseln, i kyrkan som jag faktiskt har direkt utanför mitt hotellrumsfönster. Logistiken är helt fantastiskt uppstyrd. Allt är inom tre minuters gångavstånd. Det lyckliga nygifta brudparet. Nu är det fyra timmar kvar till kvällens black-tie event med middag så jag ska passa på och vila lite. Hann med ett pass i hotellets gym på morgonen mellan frukost och vigsel. Allt är perfekt här nere, saknas bara Angelica. / Stefan
