Jag hatar inventering, så är det bara. Det är bland det tråkigaste som finns. Angelica älskar det, till den grad att hon frivilligt hjälpte till när någravänner på H&M skulle inventera tidigare i vintras. I lördags gjorde jag en snabbinventering av Alices vantar. Det var nämligen så att när vi åkte hem från barnvagnsmarschen hade Alice bara en vante på sig när jag plockade upp henne ur barnvagnen. Min spontana tanke var då att den andra vanten så klart ligger i barnvagnen eller regnskyddet. Jag slängde in allt i bilen och åkte hem. När jag hemma på kvällen vek ihop regnskyddet i sin lilla förvaringspåse, ramlade det en vante ned på golvet från regnskyddet. Perfekt, två vantar. Bra tänker ni, han hittade båda vantarna. Nej, den här sagan har inget lyckligt slut. Nu på morgonen visar det sig att jag har inventerat samma vante två gånger och att det därför bara finns en vante av det vantparet. Och det andra vantparet har inte torkat än från gårdagens vattenlekar på förskolan. Nu till problemen; 1) Visst kan man torktumla vantar? 2) Hur får man barnet att ha kvar vantarna på sig? Jag vet om att det finns en massa fiffiga tillbehör för att vantarna inte ska trilla bort när barnen sliter av sig vantarna. Men om man nu inte varit så förutsägande och införskaffat sådant, hur ser man till att barnen behåller vantarna på? Även om man skulle ha alla dessa tillbehör (mmmm att vara förälder är livets största tillbehörssport) så blir ju barnen kalla om deras söta små fingrar när de inte har vantarna på. / Stefan