Jag har varit öppen med er att jag har tankar och funderingar kring att testa anti-deppmedicin. En låg dos. Jag känner att skilsmässan och allt som hände då, liksom har kommit ikapp mig nu. Jag har svårt att sova på nätterna (vaknar ofta vid tretiden varje natt) och ligger och ältar tankar innan jag somnar. Jag har testat pms-medicin periodiskt men också heltid. Det känns inte helt hundra i alla fall. Jag känner att jag behöver komma upp ett snäpp. Svårt att förklara. Jag framstår nog som en riktigt glad och positiv person utåt sett. Jag älskar mina två olika jobb, min familj, mina barn, min älskade Nicklas och jag är levnadsglad. Men det är nåt där inne som skaver. Som gör ont. Som gör att jag känner mig ledsen. Jag gråter ofta och mycket. Jag har gått i terapi i nio månader och det hjälpte verkligen mig. Kanske att jag börjar gå och prata igen... Men en del av mig känner att jag pratat klart. För nu i alla fall. Jag fick massa bra verktyg som jag kan använda mig av och som jag använder i min vardag. Men fortfarande. Det är nåt där som känns tungt. Och egentligen är det inte så konstigt efter det jag gått igenom. Eller går igenom, det är en process. Jag behöver läka. Jag är inte läkt än. Jag försökte boka en läkartid, men den första lediga tiden hos min husläkare är om mer än en månad. Jag har fått en telefontid nu, för rådgivning av en sjuksköterska. Kanske att man kan vända sig till Kry eller mindoktor? Någon av er som gjort det och fått hjälp? Jag kan inte vänta över en månad känner jag.
