Vi, jag och Philip (okej, kanske mest Philip) har övat ganska mycket rygg och mage i helgen som gått. Och igår lönade det sig för honom. Det började med att han på förmiddagen började rulla upp på sidan. Och sen hipp som happ låg han på mage utanför filten. "Bra" tänkte Alice, "mer plats på filten för mig". Igår kväll, lämnade jag honom på rygg, på filten. Utifrån köket hör jag hur det dunsar lite i något tunt. Jag kommer in i vardagsrummet och hittar inte Philip på filten. Var hittar jag honom? Två meter bort, och försöker rulla genom Alices Micki-kök. En vildpastill till är född! / Stefan
