FRÅGA: Stort grattis till kärleken! Blir ändå liiiite sådär ”är hon inte lite snabb att outa vem han är och känslorna för hela världen”. Du och Jessica har väldigt höga toppar och djupa dalar och det är helt ok, alla är olika men tänker att du bör ta det lite lugnt. Hur tänker du själv med att outa honom och allt? /Tania SVAR: Tack för grattis! Bra fråga tycker jag. Jag håller med dig i det du skriver om att jag och Jessica har höga toppar och djupa dalar. Så är det. Vi är VÄLDIGT glada när vi är glada och SÅ SÅ SÅ ledsna när det är något jobbigt/sorgligt/smärtsamt som händer. Men angående det här med att dela med mig av min nya kärlek. Jag förstår hur du tänker där också. Jag har fått höra att jag ska ta det lugnt. Från flera håll. Men jag har prata med N och frågat hur han tänker och känner kring att jag skriver om kärleken till honom i bloggen. Han har inga problem med det. Alls. Jag har sagt till honom att jag inte behöver nämna honom alls. Vare sig i bloggen eller podden, även om jag vill. Jag skulle vilja ställa mig på ett berg och skrika ut min kärlek till honom. Han är fantastisk. Jag tycker om när ni ställer frågor som får mig att fundera och resonera med mig själv. Hur tänkte jag egentligen när jag valde att berätta om vår kärlek så snabbt? Jag tänkte precis som jag hade tänkt vid en graviditet... Att jag vill dela med mig till er, oavsett om det går bra eller dåligt. Ni har varit med mig under mitt stormiga och sjukt jobbiga 2017. Jag har delat med mig av djupa, djupa dalar. Av sorg och smärta. Jag skrev när vi bestämt oss för att skilja oss. Jag har delat med mig av ångestattacker och besök på psykakuten. Jag har delat med mig om när cancern kom för nära. När jag gråtit mig till sömns. Jag har delat med mig av saknad efter barnen. Jag har varit öppen med er om att jag mått skit. Jag har berättat om sexuella övergrepp. Om mannen som jag var tillsammans med som misshandlade mig. Jag har delat mina djupaste och mörkaste dalar med er. Fina, älskade, trogna läsare. Ni har hjälpt mig så mycket. Stöttat, peppat och lyft mig. Därför vill jag nu så gärna dela lyckan med er. Jag vill berätta för er att jag mår bra. Att jag känner mig sjukt lycklig, trygg och kär. Jag vill att ni ska få ta del av den här resan också. Av topparna. Av de där dagarna där det känns som att ingenting är omöjligt. Ingen kan se in i framtiden. Jag kan inte säga att det kommer vara jag och N för evigt. Jag VET att man inte kan lova någon något. Jag vet att det inte finns några som helst garantier även om jag verkligen skulle vilja ha det. Du kan inte kedja fast en annan människa vid din sida. Men nu när jag är där uppe, långt upp på toppen vill jag dela det med er. Jag vill berätta för er om mannen som verkligen förändrat mitt liv. Som får mig att känna att jag duger, precis så som jag är. Som får mig att känna mig vacker och älskad. Som får mig att skratta. Som får mig att somna tryggt i hans famn. Vi har inte alls känt varandra länge, men han har vänt upp och ner på hela min värld. På ett alldeles underbart sätt. När det är lätt är det rätt har många skrivit till mig. Så kanske det är. Jag vill uppleva livet med honom Toppar som dalar. Min N.
