För ett tag sen hade jag svårt att tänka mig att vara en bonusfamilj. Då menar jag inte bonusfamiljen som i Nicklas och hans barn, utan min exman och hans nya. Och deras lilla bebis. Jag trodde inte att jag och A skulle tycka och tänka lika om så mycket. Ringa varandra och prata om barnen. Eller skratta åt samma saker. Men hon är fantastisk och jag tycker om henne. Idag efter jobbet åkte jag till Alices simskola som hon och A går på tillsammans. Det är liksom deras grej och det är fint tycker jag. Idag bestämde vi att jag skulle komma och titta på simskolan och sen äta middag tillsammans. Jag är så imponerad över Alice och hur trygg hon är i vattnet. Hon är som en fisk. Eller hon kallar sig själv för sjöjungfru och hon säger att de minsann aldrig har uppsatt hår. Så hon har massa hår i ansiktet när hon simmar runt. Jag kopplade av utanför bastun medan Alice satt där inne i värmen. Jag hörde hennes gulliga röst innifrån bastun, hon pratade med en annan liten tjej och en mamma. Lilla tjatterapa, så underhållande att lyssna på. Efter simskolan gick vi och mötte upp Philip och S. Philip blev sååå glad när han såg mig och kramade mig så hårt. Sen skrek han ”nu börjar mammavecka !!!”. Det är magiskt att få vara deras mamma. På bilden ovanför ville Alice och Philip mata sin lillasyster med pommes, haha. Jag sa nej. Hon är på tok för liten. Somnar med värme i hjärtat ikväll, med två varma kroppar nära. Deras andetag är livets bästa ljud.
