När jag vaknar på morgonen är det som att kroppen saknar alla murar. Alla skydd. Som att själen är precis under huden. Jag behöver vara snäll mot mig själv då. Och att den som är nära är extra varsam. Såklart varierar detta beroende på var i månaden jag befinner mig. Just idag, extra skör. Själen extra närvarande. Förut tog jag en stund på morgonen och mediterade, bara några minuter. Det hjälpte på nått sätt. Att skydda mig själv lite och landa. Jag vill börja med det igen. Jag tänkte skriva att jag borde börja med det, men då låter det som ett jobbigt måste. Det är ju någonting jag vill. Det låter säkert flummigt för er som inte lever med känslorna utanpå kroppen. Men en dag som denna, efter en heldagskonferens igår med tusentals intryck, behövs en mjuk och lugn dag. Till och med mjuka kläder, soft sminkning och varmt kaffe. Idag har jag bokat in ett träningspass på eftermiddagen. Vi får träna en timme i veckan på arbetstid, och har ett bra gym här i huset där vi jobbar. Det är bara dumt att inte ta tillvara på den där timmen tycker jag. Jag fick en fråga hur det går med att avstå socker och jag skulle säga att det går väldigt bra. Det är när jag inte äter socker som jag inser hur ofta jag faktiskt åt det förut. Någonting litet varje dag. Nu är det dag 5 av 66, snart i hamn med andra ord, hehe.
