Vi har pratat en del hemma om hur vi ska planera föräldraledigheten. Och ja, vi är ganska medvetna att vi är ute i god tid. Jag är väldigt inställd på att vi ska dela lika. Jag vill nämligen vara en lika stor del av vårt barns första del i livet (och resten av det för det med) som Angelica, i alla fall till den mån det går rent biologiskt. Det finns ju tyvärr inga män som kan laktera (producera bröstmjölk), det finns några genom historien som påstått sig kunna det men ingen som kunnat bevisa det. Angelica ville till en början, utan några skrupler som helst, ta över samtliga dagar utom de 60 som jag har lagstadgad rätt till och götta ner sig med Lilla Frö och nypa kinderna och knåda näsan på henne eller honom, dag ut och dag in. Nu är hon positivt inställd till att jag också vill knåda näsa och nypa kinder. Det finns ju tusen möjligheter, och beräkningen för mamma och pappapengar på Försäkringskassans hemsida är ingen superrolig läsning direkt, varken upplevelsemässigt när man läser den eller siffermässigt när man räknar pengar. Våra inkomster skiljer ju sig en del, vilket gör att vi rent ekonomiskt förlorar på att jag vill vara pappaledig, även om man tar hänsyn till jämställdhetsbonusen. Sen är ju inte pengar allt, ett bättre band med sitt/sina barn är ju som slutklämmen på MasterCard-reklamerna; "Priceless". Jag har pratat och bollat en del idéer med min best man som jobbat en del på Försäkringskassan och hur han och hans fru gjorde med sitt barn. Men heldagar, halvdagar minimiersättningsdagar. Man blir förvirrad av att bara lista de olika alternativen. Vi har i alla fall tänkt att Angelica tar första halvan av de möjliga föräldradagarna och jag har andra halvan. Detta är under förutsättning att amning, ersättning, mat osv fungerar som det ska. Eller jag, har tänkt det. Sen om vi göra några justeringar att vi kanske är hemma fredagar tillsammans eller hur vi gör är oklart ännu. Hur gjorde ni andra pappor? Var ni hemma era 60 dagar eller längre? / Stefan