Jag fick frågan i en kommentar på min förlossningsberättelse om jag inte kunde ge mina och Angelicas fem bästa tips på vad ens icke-födande partner kan göra och bör tänka på under förlossningen. Utan inbördes viktighetsranking, men hyfsat i förloppsplacering. Gå en profylaxkurs. Detta borde faktiskt ingå i vad som erbjuds varje blivande familj, gratis! Vi gick Babyz.se "Trygg att föda"-kurs med Carina Rylander och det var en av de bästa sakerna vi valde att göra inför förlossningen. Det är den blivande mamman som väljer när ni ska åka in. Det är inte på din plats att säga saker som "Det ser ut att göra jätteont", eller motsatsen "Så farligt är det väl ändå inte". Sätt dig själv till att jobba istället; Klocka sammandragningar, massera din partner om hon vill det, rör henne inte om det är det hon vill, värm vetekudde, hämta vatten. Kort sagt gör det hon önskar. Följ "planen" som du och din partner har kommit överens om innan. Avviker något så är det du som tar alla eventuella samtal med personal om vad som inte fungerar och se till att det rättas till. Klickar inte din partner och barnmorskan, be om att få byta men gör det snyggt utanför rummet. Hjälp till med andningen. Du kan inte ta bort hennes smärta men du kan få henne att fokusera på andningen istället för att låsa sig själv i smärtan. För mig och Angelica räckte det med att jag drog ett högljutt andetag in genom näsan och ut genom munnen för att hon skulle komma ihåg andningen. Enbart positiva ord. Ord som "nej", "smärta" och "kan inte", hjälper ingen. Varje sammandragningen är ett steg närmare er dotter/son. Orden "Ja", "Bra" och uppmuntranden som "Vad duktig du är" är precis vad den födande mamman behöver höra. Negativa saker tar man utanför förlossningssalen (om det behövs). Den här listan kan göras mycket längre, men detta är mina "topp 5"-stalltips från en enbarnspappa. / Stefan