Jag var inte tillräckligt tydlig i mitt inlägg om att Alice och Philip ska få ett syskon. Det är alltså S och hans nya som ska få en bebis. Inte jag. Det är ju fortfarande mina barn som ska få ett syskon, men inte från mig. Det är så många sms från vänner som trillat in där de grattat till graviditeten. Till mitt och Nicklas kommande barn. Men nej, så är inte fallet. Jag är inte gravid. Jag och Nicklas har pratat om fler barn och landat i att det känns helt perfekt som det är nu. Vi får varannan vecka med barnen och varannan vecka bara vi två. Just nu känner vi inte att vi varken vill eller behöver en till liten människa i vårt liv. Jag äter p-piller och skulle bli riktigt förvånad om det inte fungerade. Och vad vi skulle göra då, om jag blev gravid, det kan jag inte ta ställning till nu. Jag kände mig dock väldigt vacker som gravid. Här med Alice i magen när jag plåtades för Vi föräldrar gravids omslag. En häftig upplevelse! Tänk att Alice var såhär liten. Jag kan inte tänka att jag aldrig mer ska vara gravid. Men just nu känner jag 0% längtan efter foglossning, kisseri på nätterna och amning. Nej. Jag är så nöjd där jag är just nu och det är inte en känsla jag ofta upplever. Jag känner ofta att jag vill ha någonting annat. Något mer. Men inte nu, jag är så nöjd.
