Jag fick en fråga om varför jag äter nyttig mat men ger mina barn skit. Jag skrev att jag hade gjort en tonfisksallad med broccoli till mig själv när vi skulle till stranden, och att barnen fick smörgåsar och kakor. Personen som kommenterade skrev att kakor kan man mata fåglarna med. Att hon minsann alltid gav sina barn det bästa. "Om man bara har råd att ge några i familjen nyttig mat så är det barnen som ska gå först", typ så skrev hon. Jag har råd att ge både mig själv och barnen nyttig mat. Alla dagar i veckan. Alla måltider. Men en picknick på stranden är en semesterdag och just en picknick. Jag tycker inte att smörgåsar och kakor är skit. Jag redovisar ju inte barnens alla måltider för er här i bloggen. Jag skrev heller inte att Alice satt och plockade broccoli ur min sallad. Eller att hon skrek "Ta bort såsen" när det hade hamnat keso på broccolin. Allt ni ser här i bloggen är ju inte allt som sker. Men det vet ni ju redan. Vissa dagar får barnen glass som mellanmål. Ja, jag får väl vara världens sämsta mamma enligt några av er. Men mina barn mår bra. De mår riktigt bra. De får kärlek och grönsaker också. Och glass. Och kakor. Och protein och kolhydrater. De får saft (är ju stolt ambassadör för MER under 2017) och de dricker mjölk och havremjölk. Vissa dagar äter de bara pasta och korv och andra dagar vill de mest bara äta gurka, äpple och melon. Jag tror att alla mammor och pappor gör sitt bästa för att barnen ska få i sig från hela kostcirkeln. Vi kan väl sluta skuldbelägga varandra och utgå ifrån att alla faktiskt gör så gott de kan? Okej? Okej! <3
