Tanken med resan vi gör idag var från början en helt annan. Det är en resa som planerats länge och noga. Och i största hemlighet. Idag fyller nämligen min älskade farmor 80 år. En kvinna jag ser upp till, på så många sätt. Tanken var att hon och hennes barn skulle sitta nere på en terass i Spanien idag, och vi barnbarn skulle komma och överraska. Nu blir det inte så. Min ena faster är väldigt sjuk och resan blev därför inställd. Jag hade heller aldrig velat resa ifrån mitt sjuka barn. Oavsett om barnet var vuxet eller inte. Så jag förstår till 100% att de inblandade valde att ställa in resan. Pappa sa "Åk ni syskon. Åk för farmors skull!". Och eftersom resan heller inte var avbokningsbar och vi alla ansökt om semester sitter vi nu här, på väg ut till Arlanda. Det skulle vara en släktresa med massa skratt, kärlek och glädje. Men vi är trots allt en liten skara som åker och jag ser så mycket fram emot de här dagarna tillsammans. Jag, Jessica, Claes och Caroline kommer att dela rum. En syskonresa. Det behöver vi. Det var länge sen vi umgicks bara vi fyra, i såhär många dagar. Jag ser fram emot middagar med min andra faster som också åker ner. Och med min farbror och kusin. Det blir bra. Det gäller att vända sorg till glädje. Vara glad över att vi kunde åka, även om det inte alls blev som planerat. Jag känner tacksamhet till livet trots allt. Jag känner mig tacksam över att ha en frisk, stark, pigg och rolig farmor som fyller 80 år i dag. Min idol. Jag har alltid sett upp till henne. Hon är rak, ärlig och alldeles, alldeles underbar. Grattis farmor, idag är det din dag! Det känns som nyligen du fyllde 60 år och satt i ett hav av rosor. Vi får åka iväg på en annan resa ihop, när alla är friska och krya. <3
