Efter förskolan åkte jag och barnen upp till Jessica för att spela in Tvillingpodden. Lättare sagt än gjort med tre barn... Philip somnade i bilen på väg hem och var så trött att han inte orkade äta någon middag. Han somnade strax efter 18. Jag och Alice åkte iväg och hämtade massa paket och shoppade lite nya byxor. Helt plötsligt alla exakt alla byxor och leggings för korta. Alltså flera centimeter för korta. Hon fick välja kläder själv och det blev ett par rosa jeans, ett par grå leggings med Mimmi Pigg på. Och en paljettkjol i regnbågens alla färger. Kjolen är på på tok för stor, men hon sa "Mamma, då har jag nått att växa i" när hon höll upp den i affären. Gullunge. Det har hon visserligen rätt i. Men när jag köper kläder till barnen som jag vet är för stora, läggs det in i någon garderob och glöms bort. Och när de väl plockas fram, ja då är det för små. Hur gör ni med kläder till barnen? Köper ni lite större? Eller en storlek som passa nu nu nu? Alice är en 110 i benen men egentligen är det för stor i midjan. Och köper jag 104 passar de perfekt, men då kan hon ju bara ha jeansen i några månader så som hon växer just nu. Jag minns när båda barn spädbarn. Eller deras första år. Då hade de olika tillväxtfaser där man också märkte att alla kläder blev trånga. Har barnen såna tillväxtfaser nu också kanske? Hur som helst var det mysigt att få egentid med Alice. Det är inte så ofta vi får det. Hon brukar vilja vara med min mamma, så det är mer jag och Philip som får egentid.
