Jag kittlar ofta mina barn, båda älskar det. Men när de säger sluta, ja då slutar jag. Jag vill visa att ett stopp, ett nej eller sluta verkligen betyder sluta. Att jag respekterar det. Jag vill att andra vuxna också ska respektera det. Om någon skrämmer på låtsas och barnen skriker "sluta", då vill jag att de ska sluta. Direkt. Inte pressas över gränsen. Skrämma lite till. Jag vill att barnens stopp/nej/sluta tas på fullaste allvar. Ofta när jag kittlar skriker Alice "neeeej" eller "sluta" sen säger hon "okej, fortsätt" och då kan jag kittla igen. Men att tänka "Hon säger bara nej för att att säga nej, hon menar det nog inte" känns inte okej för mig. Jag vill lära mina barn att deras kroppar är deras kroppar. Deras vilja ska respekteras vid ett första nej eller sluta. Inte efter fem eller tio. Hur tänker ni kring detta? Lär ni era barn detta tidigt? Det svåraste är att säga till andra vuxna tycker jag, när jag känner att de går över gränsen. När de liksom inte lyssnar ordentligt utan bara fortsätter. De menar såklart inget illa, men jag tror att det här är något som är viktigt för alla att tänka på. Inte bara när det gäller till barn, utan även vuxna människor emellan. Men det här med att säga till andra vuxna när de gör nåt mot ens barn, även om de menar väl, känns viktigt. Jag är mina barns röst när de själva inte kan säga ifrån ordentligt. Om inte jag gör det, vem ska då göra det?
