Igår fick vi tillträde till lägenheten och det var pirrigt att åka dit med barnen. Jag tänkte att det egentligen inte var optimalt. Måndag efter förskolan brukar båda vara riktigt trötta, och mycket riktigt somnade Philip i bilen på vägen dit. Men de studsade in i lägenheten och ville direkt se sitt rum. De kommer att dela rum och jag hoppas och tror att det kommer att bli bra. Jag har beställt en familjesäng från Mio som jag tror blir perfekt. Alice ska sova uppe och Philip nere. Jag kände att det var viktigt att Philips del var större så att även jag kan sova där med honom. Han kommer ofta in till mig på natten (om han inte sover där från början) och jag vill att han ska känna sig trygg. Det kommer inte att funka att ha fyra barn i vår säng, det blir alldeles för trångt. Så om Philip kommer in kan jag gå in i deras rum med honom. När Alice hade kollat på deras rum sa hon "Kan vi gå upp en våning nu och kolla?". Gulle. Hon är ju så van vid två våningar. Hos mormor är det två våningar, hos moster är det två våningar, hos pappa två och hos morfar Acko tre våningar. Men hon förstod snabbt att så inte var fallet nu. Att vi bor i en lägenhet med ett plan. Jag har så dubbla känslor inför det här med lägenhet. Jag kommer sakna att ha en tomt där barnen kan leka och bada. Men jag kommer inte att sakna att känna stress över att klippa gräsmattan. Vi väntade på Nicklas och Alice och Philip gömde sig i min och Nickes garderob. "Vi skrämmer honom" sa Alice och fnissade. Så mycket bus i de här två aporna. När man kommer in i lägenheten möts man av det här fönstret, det är fint med ljusinsläppet. Jag tänker att vi tar bort plasten och ställer någon grön växt där istället. Ikväll när barnen hade somnat gick jag upp till mig och fortsatte packa. Jag inser att det kommer bli riktigt trångt med alla saker och kläder. Jag kommer inte hinna rensa allt nu, men det finns ju tid även sen. Jag tänkte försöka hitta någonstans att skänka massa barnkläder som Alice och Philip vuxit ut. Till en kvinnojour eller ensamkommande flyktingbarn. Har ni något tips får ni gärna kommentera. Jag har tidigare skänkt massor till en kvinnojour här i Åkersberga. Det känns bra när kläder och saker kan komma till användning.
