Det var med lätta steg jag sprang runt här hemma och städade och pysslande inför att barnen skulle komma. Jag lyssnade på julmusik, plockade fram julkulor och dammsög. Jag kände mig lugn och trygg. Jag älskar att bo i det här huset och det är en häftig känsla att huset är mitt. När jag såg S och barnen komma gående utanför fylldes mitt hjärta av kärlek. Tänk att jag ska få fira jul med mina två små favoriter. De kastade sig i min famn och S hade med sig en julklapp till mig från barnen. Massa olika tokiga örhängen med tomtar och paket på. Så gulligt! Men sen slutade det gulliga och fina. Jag fick ett brev mitt framför ansiktet. Med avsändaren "Tingsrätten" på. Det var på riktigt som att få en hink med isvatten över sig. Jag var inte alls beredd. Jag vet att vår betänketid för skilsmässan gått ut. Jag vet att vi båda är helt hundra på att det här är rätt beslut. Men jag var som sagt inte beredd. Jag började gråta. Tårarna gick inte att stoppa. Jag letade fram en penna, skrev mitt namn och personnummer på pappret och fick sen gå ut och ta luft. S stannade kvar med barnen. Mamma kom gående på uppfarten och jag stod längre och kramade henne och riktigt hulkgrät. Hemskt. Hon tröstade mig och sa att allt blir bra, Fina mamma. Jag vet att det blir bra. Mamma hjälpte mig och barnen att klä granen som i år är en enorm tall. Jag beställde den minsta men ja, den var inte direkt liten. Alice fick bestämma om vi skulle ha bara guld eller guld och rött. Hon ville som ni ser ha både och, det blev fint och juligt. Jag har samlat på mig många kulor och dekorationer under åren. Hälften fick jag lämna ifrån mig till S nu vid skilsmässan. Så jag lånade en del av mamma till årets gran. Jag älskar den här fågeln i buren. Det gör barnen också, de tycker att den är så söt. Nu ska jag tända massa ljus och slå in barnens julklappar. Båda har fått önska färg på inslagspappret, Alice vill ha rosa med hjärtan på och Philip vill ha blå. Inga julfärger direkt, men det blir fint i alla fall. De ska få pysselsaker, slajm, gosedjur och böcker.
