I lördags åkte vi spontant till min kusins stall, en timme härifrån. Tidigare har lilla Primör som barnen rider på bott 10 minuter härifrån, men nu har han flyttat. Barnen blev sååå glada över att träffa lilla busiga Primör igen. Vi borstade och pysslade med honom. Och sen fick Alice, Philip och Elsa rida på en travbana. Det är nåt alldeles härligt med att bli smutsig och inte behöva bry sig om det. Att få lera under skorna och under naglarna. Jag älskar verkligen att vara i stallet, det är meditativt. Jag behöver inte sticka ut och rida för att känna 100% frid i själen. Att bara få vara nära de här fantastiska djuren får min själ att läka. Jag blev alldeles kär i det här fölet. Den tyckte om att pussas och jag ville aldrig gå därifrån. Där och då bestämde jag att någon gång i livet ska jag äga en häst. Just nu passar det inte in, men längre fram kommer det handla om att prioritera. Jag vill prioritera stallet och hästarna. En annan liten filur jag blivit förtjust i är den här valpen. Den är det gulligaste jag gosat med. Vi fick hjälpa till att köra ut hö till alla hästarna. Barnen fick turas om att rida. Det var tur att vi åkte till stallet igår och inte idag för idag är det helt vitt här i Stockholmsområdet. Och ännu mer ska det bli. Jag som precis börjat leta tussilago längst med vägen.
