Jag vill fortsätta min sammanfattning av året 2019. Vi börjar där jag slutade, juli. Bonnies förlossning, Alices födelsedag och varma sommardagar nere i Torekov. Timmar som förändrade mitt liv för alltid. Jessica var höggravid och vi alla gick och väntade på att förlossningen skulle starta. Den 4 juli satte det igång och jag var först på plats till förlossningen. Jag stod i ösregnet utanför förlossningen vid Danderyds sjukhus. Ett av livets mest pirriga, förväntansfulla och lyckliga stunder. Jag var här och nu. Ibbe rullade in med Jessica i passagerarsätet och när hon kom ut såg jag att hon hade ont. Här stod hon. Min starka, modiga och fina tvillingsyster. Tog en värk, gick några steg, stannade upp och tog en värk till. Hon testade att gå mitt i en värk, för att se skillnaden. Det gjorde 100 resor ondare sa hon. Väl inne på förlossningen blev vi så varmt välkomnade att vi alla tre (Jessica, Ibbe och jag) blev rörda. Ibbe roddade i musik och snacksbord och jag lämnade aldrig Jessicas sida. Kvinnan ni se på bilden är en av de mest fantastiska människor jag mött. Hon spred att sånt lugn och en harmoni. Här ringde pratade jag med mamma i mobilen samtidigt som Jessica sände live på sin instagram. En riktig mix av massa saker. Jag har aldrig frågat om Jessica önskat sig alla de här sakerna. Eller om Ibbe slet med sig allt de hade hemma. Daim, salta pinnar, linschips, nötter, kikat, knäckebröd, juice, cola zero, apelsinchoklad och ostbågar... Till världen kom den här älsklingen. Bonnie. En fantastisk själ. Jag kommer alltid ha ett speciellt band till den här tjejen. De där timmarna inne på förlossningen berörde mig in i själen. Och förändrade mitt liv. Där och då var det som om gud talade till mig. Högt och tydligt. "Det är det här du ska göra. Det är det här du är född till". Jag kände ett så starkt kall att jobba med gravida och födande kvinnor att jag direkt efter min semester tog ett möte med min chef och sa upp mig. Nu jobbar jag fortfarande extra på Skincity, men inte alls som förut. Jag och barnen hoppade på ett flyg och åkte ner till Torekov för en veckas semester. Vi solade, badade och hade mysigt, helt stora familjen. Jag läste min vän Johanna Schreibers bok. Väldigt bra! Hög igenkänning. Jag kände då att jag verkligen ska ta tag i mitt bokskrivande, men tiden har inte funnits. Eller jag har inte tagit mig tiden. Nu, 2020, kommer jag däremot att ha tid. Och det ska bli så spännande! Älskade Alice fyllde 5 år och vi firade henne stort! Det blev några turer med Ibbes och Jessicas båt. I augusti fotades jag för Vigårda för månadens burgare i september. Jag gjorde en med halloumi och rostat lök. Sjukt god! Mina kläder fick jag från Lindex. Maria, CJ, Nicklas och jag åkte ner till Torekov och hade en rolig helg. Jag gick på några event, här på Trädgården för Maybelline. Magisk rosvägg! Jag och Nicklas gick på bröllop. Så mycket kärlek under den dagen! Jag och barnen tog en heldag ute på Drottningholms slott och stannade i Bromma på vägen hem och åt glass. Älskar de här två aporna så mycket. Det blev september och de som ville kunde äta min burgare på Vigårda. Succé faktiskt! Jag var i stallet och gosade med en liten doodle-valp. Inte visste jag då att jag några månader senare skulle ha en egen. Läget för min älskade, fina släkting blev kritiskt och livet kändes skört. Jag gick med hög puls och sus i öronen dygnet runt. Ständig oro. Jävla, jävla cancer. Men som livet är, så rullar det på. Det går vidare. Philip fyllde 4 år och vi hade poliskalas för honom ute hos Acko i Åkersberga. Jessica hade gjort en polisbil till Philip. Helt sjukt fin! Sen var det även dags för mig att fylla år. 34 år! September avslutades med kräftskiva hemma hos Jessica och Ibbe. En sista fest i deras gamla hus. En rolig kväll med många skratt och en hel del tårar. Ett avsked till Andy som skulle flytta till Barcelona. Gud vad jag saknar honom. När jag måste säga adjö, då stänger jag av. Jag klarar inte av att tänka på hur stor saknaden är, då går jag sönder. Snart är han hemma igen, min älskade bästis. <3
