Alkohol har blivit lite av en hjärtefråga för mig. Jag har ingenting emot människor som dricker, men. Alltid ett men. Jag tycker att det är speciellt att dricka alkohol när man har sina eller andras barn nära. Eller egentligen behöver man ju inte ta ansvar för andras barn på det sättet, men jag tycker att det känns fel. Det är en personlig åsikt. Jag fick ett mail från IQ, som med hjälp av Novus, gjort sin årliga undersökning och den visade inte så roliga svar. Det är färre som tycker att det är helt fel att bli berusad när barn är med. Under min uppväxt såg jag min mamma berusad en gång, då var jag 15 år. Annars drack inte hon när jag och Jessica var med och det är jag så tacksam över idag. Många människor blir lite annorlunda, både i blick och rörelsemönster, när de får i sig alkohol. Är det värt det om ens barn känner obehag? Måste man då ta ett eller två glas vin? Varför är det så så så viktigt? Det som min mamma alltid tänkt och som jag också tänkte då jag drack alkohol, var att någonting kan hända. Med barn vet man aldrig vad som händer. En legobit kan slinka in i munnen, en soffa kan vara en tillfällig hoppborg och så plötsligt ramlar barnet och slår i huvudet. Ditt barn kan få hög feber, bli kräksjuk eller bara vara riktigt ledsen. Tänk då att sitta bredvid och vara berusad. Full. För mig är det otänkbart, och det var det även innan jag tog avstånd från alkohol. Hur tänker ni kring detta? Dricker ni alkohol när era barn är med? Jag tycker inte att barn och alkohol hör ihop, punkt slut. Jag vill gärna höra era åsikter, utan påhopp.
