Så så så skönt! Nu ska jag vara ledig i en hel vecka tillsammans med barnen. Vi har inte bestämt än vad vi ska hitta på än. Men det blir bara vi tre, för Nicklas och hans barn ska åka iväg på en solsemester. Vi båda tror att det är viktigt att göra saker tillsammans som en hel familj. Men det är också viktigt för barnen att bara få vara med sin förälder. Därför valde vi att göra såhär, att dela upp oss en vecka. Jag tror att alla familjer, oavsett hur de ser ut, gör det som de tror är bäst för barnen. Man får inte glömma att det är rätt nytt för våra barn att vi bor tillsammans. Alice och Philip var varan vid att bara vara vi tre varannan vecka. Samma sak med Nicklas barn. För dem blev nog omställningen störst. Barnen alltså. Barnens pappa skickade den här fina bilden. De hade gått till bageriet och köpt frukost. Jag drömmer om att resa iväg med mina två musketörer. Jag känner dock att Alice och Philip är för små för att en vecka utomlands, ensam med mig, ska bli njutbar. Jag vill gärna att de ska kunna simma innan vi gör den typen av resa. En dag på stranden eller i en pool går absolut bra, men inte en vecka som ensam vuxen. Jag kanske är harig, men jag är så rädd för drunkningsolyckor. Och två armar är bara två armar. Två barn som simmar/hoppar åt olika håll känns ibland övermäktigt, även om de har armpuffar. Jag är dock övertygad om att vi tre kommer få en underbar vecka, vad vi än hittar på. Jag känner att jag inte heller riktigt bryr mig om vädret, jag är så nöjd med den här sommaren. Regnar det är det liksom okej. Är det sol, ja då är vi utomhus. Bara att få tid med bara A och P känns som lyxens lyx!
