Jag tänker att det är självklart att jag inte skriver allt som händer och sker här i bloggen. Att det mesta egentligen inte skrivs upp här. Det hade ju varit helt omöjligt (och riktigt trist läsning!) att skriva om allt vi gör som familj. Men det är inte självklart för alla er som läser, jag förstår det nu. Jag får ofta frågan om varför vi inte gör saker tillsammans alla i den stora familjen. Jag, Alice, Philip, Nicklas och hans tvillingar. Men det gör vi! Vi bor tillsammans allihopa varannan vecka och gör det mesta ihop. Ibland åker de tre iväg och kollar på fotboll, då gör vi nåt annat. Eller så drar vi tre iväg till stallet och de tre gör nåt helt annat. Vi har barn med ganska stor ålderskillnad, och för oss är det viktigt att alla får syssla med saker de tycker om när de är lediga. Vi gör absolut saker var för sig, men väldigt ofta gör vi saker alla tillsammans. Jag har bara valt att inte skriva om Nicklas barn. Jag har inte pratat med deras mamma om det (som Jessica för övrigt festade med för typ 15 år sen, hon är fantastisk) men det är inget jag planerar att göra heller. Nicklas har inte sagt att jag inte får skriva om hans barn, jag har valt det själv. De är 9 år och är läskunniga. Jag vill inte att de ska läsa om sig själva i min blogg. Eller vara med på bilder. Jag vill inte att deras klasskompisar ska säga "Jag såg den där bilden på dig från stranden igår, höhö". De finns där och jag tycker så mycket om tvillingarna. Men bara för att jag inte skriver att vi gör allting tillsammans så betyder inte det att de inte är med. Eller att vi inte trivs tillsammans. Vi har väldigt roligt ihop, alla sex! Så fina ihop! Man verkligen märker hur Philip ser upp till twinsen. Alice också, men det är på ett annat sätt med Philip. Vi behöver alltid åka två bilar när vi ska någonstans (ska köpa en större, förhoppningsvis en Tesla!) och då vill Philip alltid åka med Nicklas. "Jag vill åka i killbilen mamma". Han får rida på deras ryggar, titta på när de spelar tv-spel och jag älskar att höra hur han ställer frågor till pojkarna. Tänk att det nya livet skulle innebär så många fler människor att älska. Så många fler personer som barnen kan se upp till och lära sig av. Så fint!
