En fråga jag ofta får, även när jag inte tillsammans med någon är "Vill du ha fler barn?". Jag förstår det frågan. Jag förstår nyfikenheten. Jag kände när jag blev mamma för andra gången att jag absolut inte var klar. Jag ville ha minst ett barn till, gärna två. Kanske är det för att jag har tre syskon själv, som jag alltid känt att fyra barn är perfekt. När jag sen blev sambo och fick två bonusbarn på köpet kände jag att fyra barn faktiskt var perfekt. Biologiska eller inte. Men någonstans inne i själen har jag känt att jag faktiskt vill ha fler barn. Jag vill uppleva en graviditet igen. Jag vill föda barn igen! Att föda barn är det mäktigaste och häftigaste jag har gjort. Jag drömmer om en förlossning hemma, även om det såklart finns risker med det. Och efter att ha varit doula på flera förlossningar vet jag att det kan gå snabbt, från att ha varit en "normal" förlossning kan en stor blödning uppstå. Skulle en sån situation uppstå vill jag såklart absolut inte vara hemma. Vi har en fantastisk sjukvård som jag verkligen litar på. Men drömma kan man ju göra! Så svaret på frågan är ja. Jag vill ha fler barn. Om det blir via surrogat (jag bär någon annans barn) eller biologiskt egna får vi se. Det kan bara framtiden utvisa! Men när jag dejtat förut har det varit viktigt för mig att personen jag träffar inte är 100% säker på att den inte vill ha barn. Sen behöver man inte vara redo för barn på en gång, men jag kan inte leva med en människa som vet till 100% att barn aldrig någonsin kan bli aktuellt. Jag vill hålla det öppet. Om du har barn, hur många barn har du? Och har du inte barn, vill du ha barn?
