Idag var jag tvungen att ta ett fruktansvärt beslut. Alices hamster Gugi hade fått en stor knöl på magen, så vi var tvungna att ta bort henne. Jag fick tag på en veterinär som är bland det gulligaste och finaste jag träffat. Hon var så fin och ödmjuk och jag är så tacksam över att hon kunde ta emot oss med så kort varsel. Knölen satt under magen och det fanns ingenting man kunde göra. Jag och barnen tog avsked av Gugi och jag gick in ensam med henne och var med när hon fick två sprutor. Usch. Att se mina barn så ledsna är fruktansvärt och hjärtskärande. Vila i frid älskade hamster, tack för allt du gjorde för oss. <3 Tänk att ett sånt litet djur kan ge så mycket kärlek. Och även om det är sorgligt med döden är det en viktig del av livet. En sån här hamster brukar inte leva så länge, men vi hade såklart inte räknat med att hon bara skulle bli 10 månader. Nu återstår bara minnet av vår lilla gullis. Jag fick frågan om vi ska köpa en ny hamster, men jag tror inte riktigt att det är rätt just nu, att direkt ersätta vår lilla tjej med ett nytt djur. Först ska barnen då landa i detta, så får vi se hur de känner om ett tag. <3