Foto: Sandra Moreira (Här låg lilla Alice i magen och jag var sjukskriven på grund av foglossning) En bloggläsare undrar hur jag tänkte när jag blev gravid igen så snabbt trots att jag hade så mycket foglossning när jag väntade Alice. Att jag borde väntat istället. Såhär ligger det till. Jag hade mycket foglossning förra gången men den gick över direkt efter förlossningen, tack och lov. Jag vet att vissa fortsätter att ha foglossning även efter graviditeten, men det hade inte jag. Jag och Stefan bestämde ganska tidigt i vår relation att vi ville ha barn och gärna barn tätt, om det gick. Som många av er vet som läst bloggen ett tag har jag en trasig höft. Jag har artros och vid en röntgen visade det sig att jag knappt har nåt brosk kvar runt min högra höftkula. Min trasiga höft kommer inte att bli hel utan en operation, den kommer nötas och slitas mer och mer för varje år som går... Ju mindre brosk desto mer smärta. Enkel matematik. Det finns alltså flera anledningar till att jag vill ha barn så tätt. Den dagen jag väljer att operera in en protes i höften vill jag vara klar med barnafödandet. Det kommer att bli en helt ny livsstil, och läkaren förklarade för mig att jag borde vänta så länge jag bara kan med en operation. Jag fyller 30 år i höst och om jag får bestämma kommer den där jäkla operationen få vänta i minst 15 år, gärna mer. När jag inte är gravid äter jag starka smärtstillande varje dag. Nu går inte det och vet ni? Det går bra i alla fall! Det är som att graviditeten mjukar upp höften, jag har inte alls lika ont som annars. Jag är tacksam för varje dag som jag inte haltar fram för när smärtan är som värst ja då haltar jag som en gammal tant. Att vi skulle vänta tre eller fyra år med ett syskon till Alice för att jag hade foglossning med henne fanns inte på kartan. Det finns faktiskt ingenting som tyder på att jag skulle ha mindre foglossning om fyra år. Min läkare att även elitidrottare kan få smärtsam foglossning, så jag hade inte kunnat träna mig till en superkropp och slippa det. Dock hade jag såklart kunnat träna ryggen och övriga kroppen och stärka upp den, men det har inte med foglossningen att göra. Och som jag precis skrev kommer höften bara bli sämre och sämre för varje år som går. Min barnmorska och läkare som jag går till avrådde inte mig från att bli gravid, jag frågade faktiskt om råd innan vi bestämde oss för att försöka bli gravida igen. Hade de sagt "Det bästa är om du kan vänta i tre år" då hade jag förmodligen gjort det. Nu fick vi go och körde och jag är inte det minsta missnöjd med det valet. Jag är så lycklig över att Lille Skutt bor i min mage och jag blir lite trött på att "försvara" vårt val av att skaffa syskon så snabbt. Jag förstår att folk är nyfikna på hur vi tänker, men ibland känns det lite jobbigt att förklara varför vi gör som vi gör. Nu vet ni hela sanningen. /Angelica
