Var ska man äta i Stockholm? FRÅGA: Om man ska äta frukost, lunch, fika och middag i Sthlm, på 4 olika ställen, vilka ställen rekommenderar du och vad får man inte missa att äta? Kram Lina SVAR: Frukost: Pom & Flora vid Odenplan. Ät deras banana-split eller bananbröd med jordnötssmör. Och melon med mynta och kokosgrädde. Dröm! Bästa frukosten i hela Stockholm - Pom & Flora Lunch: Baos på Barobao vid Mariatorget. Den med kyckling är absolut godast! Missa inte att kika in på toaletten där de har 400 rullar med papper på väggen. Kul! Fika: Jag tycker om Konditoriet inne i Sturegallerian, men det är kanske inte det mysigaste och mest prisvärda stället. Det beror på vad man vill ha iof. Där kan man spana på folk (en hel del kändisar om man gillar sånt) och dricka gott kaffe. Annars, ät en sjukt acai-bowl som mellis på Reload, det ligger på Sveavägen. Middag: Här kan jag inte bara tipsa om ett ställe. Mina favoriter är Surfers, Berns Asiatiska, Kasai (för middag + utgång!), Fandado i Hammarby Sjöstad, Miss Voon och East. På East MÅSTE du äta deras koeranska pannkakor. Den såsen. Alltså den såsen! Bäst! Bråkade ni mycket? FRÅGA: Gick du och din syster i samma klass när ni gick i skolan/samma linje på gymnasiet? Vad är längsta perioden ni varit ifrån varandra? Bråkade ni mycket när ni var tonåringar? Har ni alltid haft enbart gemensamma vänner?<3 Kram Tvillingmamma SVAR: Vi gick i samma klass årskurs 1-5, sen delade de på oss i sexan. Vi gick i högstadiet tillsammans men sen valde vi olika gymnasium. Jessica pluggade sam på Danderyds gymnasium och jag media på Täby Enskilda gymnasium. Vi har varit ifrån varandra som längst i lite mer än 4 månader. Jessica var ute och reste i Asien och Australien. Det var hemskt! Jag saknade henne exakt varje dag. Folk sa att det skulle bli bättre med tiden, det blev sämre. Om bråk. Vi har alltid bråkat väldigt mycket, det går såklart upp och ner, men ja, vi bråkar ofta. Gemensamma vänner har vi alltid haft, men i gymnasiet umgicks vi i olika gäng. Vi har egna bästa vänner nu i vuxen ålder. Vill du fortfarande bli barnmorska? FRÅGA: Jag går sista terminen på Barnmorskeprogrammet och undrar hur du känner kring att bli barnmorska? Är det fortfarande ett mål? Sen vill jag bara säga att jag följt bloggen (och podden) länge och önskar dig verkligen allt det bästa. Ta hand om dig! <3 Hanna SVAR: Tack, vad gullig du är! <3 Jag vill bli barnmorska i framtiden. Just nu känns det långt bort att börja plugga till sjuksköterska. Hade viljan funnits där hade jag gjort det, nu vill jag så mycket annat att tid inte finns. Men i framtiden, absolut. Jag har tankar om att gå en kurs och bli doula som steg ett. Det gör jag nog nästa höst. Vilka är dina favoritnamn? FRÅGA: Vilka är dina favoritnamn på barn förutom Alice och Philip? (om jag får en dotter någon gång så blir det med största sannolikhet en Alice). Hur gör man om man skulle vilja sälja/publicera ett reportage i en tidning? /Emma SVAR: Jag ville att Philip skulle heta Alexander, Ludvig eller Oliver. Fina namn är Lily, Lo och Bonnie. Det finns så många fina namn! Alice har alltid varit ett favoritnamn. Ang tidning. Du hör av dig till redaktionschefen eller chefredaktören på tidningen/sajten och skriver vad du har för idé om reportage och kollar om de är intresserade. Hur har barnen reagerat på eran separation? FRÅGA: Hur har barnen reagerat på eran separation/ skilsmässa? /Alona SVAR: De har tagit det väldigt bra, men de är så små. De förstår nog inte riktigt allt, det gör inte ens jag som är 32 år. De vet att de har ett pappahus och ett mammahus och just nu fungerar det bra. Alice har varit lite ängsligare än innan, mer mammig. Saknar du Stefan? FRÅGA: Saknar du Stefan? Finns det någon chans att ni hittar tillbaka till varandra? /Anna SVAR: Jag saknar inte Stefan. Jag saknar vår lilla familj och det livet vi hade. Väldigt mycket! Men det är så mycket i vår relation som jag inte saknar. Jag saknar inte alla våra bråk. Att ständigt ha dåligt samvete för att jag gav honom för lite tid. Jag prioriterade barnen och jobbet, det kan jag ärligt säga. Det tar jag med mig in i nästa relation. Ett förhållande behöver tid, år efter år. Det är väldigt skönt att driva bloggen ensam, även om det var kul att jobba ihop innebar det en hel del konflikter. Jag och Stefan kommer inte hitta tillbaka till varandra, det finns ingen av oss som vill det. Vi är helt klara med varandra. Jag är evigt tacksam över att jag fått två fantastiska barn, men vi var inte menade för vandra. Jag mår mycket bättre utan honom och jag är övertygad om att han är lyckligare utan mig. Varför tycker du inte om att vara ensam? FRÅGA: Hur kommer det sig att du har svårt att vara ensam? Hälsar en som fullkomligt älskar att vara ensam. Mest nyfiken eftersom för mig är det lyxen av lyx att få vara ensam! /Tess SVAR: Jag tror att det beror på att jag har en tvillingsyster som jag står väldigt nära. Jag har aldrig behövt vara ensam. Jag har aldrig gillat att vara ensam. Jag går i KBT nu och ensamheten är en del av det vi pratar om. Jag skulle vilja lära mig att känna mig lugn, trygg och nöjd ensam. Inte känna mig ensam och misslyckad. Del 2 av frågestunden kommer upp i morgon!
