Helgen har gått i skogens tecken, vilket är så bra för mitt psyke. Jag mår så bra när jag får vara nära hav, djur och natur. I fredags plockade jag, Jessica och Alice svamp. Jessica gick ifrån oss så vi fick lägga en halvtimme på att leta efter henne. Annars hade vi förmodligen hittat mer svamp än vi gjorde. Det är miljoners små höstisar ute nu, men de flesta är för små för att plockas. Man kanske får ge svamparna 1-2 veckor innan man ger sig ut igen på svampjakt. Det var många svampar som var avätna uppe på toppen. Vilka djur äter svamp? Vildsvin? Att ta på träd var något jag började med när min farfar dog. Jag kände en sån stark längtan efter att ta på någonting som levde. Sen har jag fortsatt med det. Jag får på riktigt energi från träden. Andas in, andas ut. Taggsvamp finns det gott om. Gillar ni det? Min låtsaspappa Acko plockade alltid taggsvamp när jag var liten. Igår gjorde vi en pasta med all svamp vi hittade, på riktigt bland de godaste pastarätterna jag ätit. Pontus var inte med i skogen, men åt av pastan och sa "Så gott och SÅ enkelt". Jag och Jessica höll inte riktigt med... Att ge sig ut med fyra barn i skogen som alla går åt olika håll och leta svamp var såklart mysigt. Men enkelt är inte ett ord jag skulle använda. Efter svampletande hade vi en fikapaus mitt i skogen. Delicatobollar och kakor var uppskattat som mellis. Som jag älskar de här fyra barnen. Jag ser Elsa och Bonnie som mina egna barn. Det är kanske konstigt för någon utomstående, men så är det. Jag känner en sån stark kärlek för de där två tjejerna. Mina fina gullisar. Bonnie pratar så mycket och blir arg och frustrerad när man inte riktigt förstår vad hon säger. Jag är så tacksam till livet, att jag och Jessica fick barn samtidigt. Annars hade nog livet sett annorlunda ut, eller vår relation. Nu gör vi så mycket tillsammans och det älskar jag. När man är ensamstående underlättar det att vara två vuxna.
