Som Stefan skrev igår är det exakt ett år sen vi var på vår bröllopsresa på Maldiverna. Alltså wow vilken resa det var! Sista biten flög vi i ett sånt där litet flygplan som landar på vattnet. När vi kom fram kunde jag inte sluta gråta (av lycka!). Ön Kuredu är den vackraste platsen jag någonsin sett. Helt magisk! Någonting som jag dock inte tyckte var magiskt, utan snarare väldigt läskigt, var nätterna. Det var storm med regn, åska och blixtar nästan varje natt. Vi bodde i ett hus ute på vattnet och vissa nätter låg jag och klamrade mig fast vid Stefan och var övertygad om att taket skulle blåsa av och vi blåsa bort... Stefan var inte alls lika rädd, som tur var. Nu ska jag se om Sprallson vill somna om, hon har precis ätit klart. Är ni fler som är vakna nu och läser? Hur gamla är era bebisar och hur länge brukar de äta på natten? /Angelica
