Vi fick frågan om varför vi sover i separata sovrum så jag tänkte besvara den. Stefan sover i Alice rum i veckorna när han jobbar, eller han gjorde det fram tills igår. Vi båda kände att det var alldeles för tomt att sova ifrån varandra. Så från och med nu kommer vi sova tillsammans igen. Vissa (jag till exempel) kan klara av lite sömn, nu är jag van vid att ha sovtimmarna upphackade. Stefan däremot, han kan inte hantera lite sömn på samma sätt. Han blir typ förstörd och vrålseg. Och lite otrevlig och dryg. Det är han medveten om så det kommer inte som en nyhet för honom med det här blogginlägget. Jag klarar av att vara trött, men inte hungrig. Är jag hungrig är jag inte bara lite dryg och otrevligt, nej jag blir ett monster. Jag fräser och säger dumma saker... Alla har vi olika svagheter och det är tur att vi är olika där känner jag. Hur hanterar ni andra hunger och lite sömn? Blir ni påverkade av det? /Angelica
