Stefan är iväg och spelar golf idag så jag och Alice hänger här hemma ensamma. Stefan åkte redan vid klockan sju och just nu ligger Alice och sover middag. Det var länge sen det bara var hon och jag en hel dag. Eller helt ensamma var vi inte, för jag frågade om min mamma ville komma hit. Hon svängde förbi här en kortis innan hon skulle vidare in till stan. Alice sprang fram i sin gåstol när mamma öppnade dörren och sträckte sina små armar mot henne. Jag har skrivit det förut, men jag skriver det igen. Jag är så glad och tacksam över att mamma bor så nära som hon gör, om det är något kan hon vara här på tio minuter. Och jag känner mig alltid 100% trygg med att lämna Alice med henne, jag känner liksom noll oro i kroppen då. Det är en skön känsla. Det är hon som kommer ta hand om lilla Umbi när vi åker in till förlossningen. För exakt ett år sen var jag i vecka 39 och det var bara dagar kvar tills jag skulle få träffa lilla Alice för första gången. Jag drack mängder med hallonbladste, dels för att jag ville sätta igång förlossningen men också för att jag hört att man blöder mindre efteråt. Vad har ni för erfarenhet av hallonbladste? Jag har kvar en del från förra sommaren så jag tänkte börja dricka det igen efter vecka 35. Igår hade jag ett riktigt tryck nedåt och ilningar i ljumskarna. Det känns verkligen att han lagt sig med huvudet nedåt för mina revben håller på att gå av när han sparkar loss. Det är stark liten kille som bor där inne i magen. 68 dagar kvar till BF, så spännande tycker jag! /Angelica
