Jag har fått flera frågor om amning och om jag planerar att amma Lille Skutt när han föds. Det fungerade ju aldrig till 100% med Alice, så vi körde både amning och flaskmatning innan vi tillslut övergick till bara ersättning. Varje matning tog ungefär en timme när vi körde dubbelt. Här kan ni läsa lite om amningen med Alice. Jag har suttit och tittat i arkivet nu och det var ju rätt kämpigt med amningen. Många tårar rann ner för mina kinder när Alice inte gick upp i vikt som hon skulle. Jag minns att jag tyckte att det var så jobbigt att andra ville mata henne... Jag ville ju vara den som gav henne mat. När vi började flaskmata helt blev det både mitt och Stefans ansvar och för det mesta var det såklart positivt. Jag kunde åka hemifrån längre än en timme. Jag kunde ha vilka kläder jag ville och jag kunde sova naken utan läckande bröst. Men som svar på frågan, ja, jag kommer att amma Lille Skutt. Jag kommer i alla fall att försöka och hoppas på att det fungerar. Jag tycker att det var mysigt (ehh, jag har nog förträngt alla sår och knölar i brösten, men det är lika bra) och när det fungerade var det ju kanon! Jag låg och läste senaste numret av tidningen mama igår och de har Maja Ivarsson på omslaget, ammandes. Coolt tycker jag! Att det finns folk som tycker att det är äckligt och störande med kvinnor som ammar på offentliga platser, suck alltså. Jag tycker bara att det är att titta åt ett annat håll om man stör sig på det. Amning är naturligt. De som säger att man ska gå in på toaletten om amma... hur tänker de? Ska man sitta på en stinkande liten yta i 30 minuter (kanske längre, kanske kortare) och mata sin lilla bebis? Är det rimligt? Tänk kön utanför toaletten och svetten som rinner på den stackars ammandes mammans rygg... Nej, hörrni. Jag är såklart helt för amning ute i det fria! /Angelica
