<p style="text-align: left"><a href=https://sos-de-fra-1.exo.io/amelia/herrochfrulagergren/?attachment_id=11976 rel=attachment wp-att-11976> </a><strong>Stefan skrev ett blogginlägg om att vi funderade</strong> på att köpa gulasch på burk/påse och servera på dopet på lördag. <a href="http://herrochfrulagergren.se/2016/01/04/gulasch-gulasch-och-ater-gulasch/" target=_blank>HÄR kan du läsa det. </a>Det tillsammans med en annan soppa, en färdig från Kelda som vi tänkte slänga ner färska räkor och lite sånt i. Och bröd med smör och ost. Och fika. Och tårta. Allt det där skrev inte Stefan, han skrev bara att vi skulle ha soppa och att vi testade olika burkar/påsar för att se vilken som var godast.</p> <p style="text-align: left"><a href=https://sos-de-fra-1.exo.io/amelia/herrochfrulagergren/?attachment_id=11975 rel=attachment wp-att-11975> </a></p> <p style="text-align: left"><strong>Ni var flera som trodde att vi skämtade.</strong> Inte kunde det väl vara sant? Inte kan väl Herr och Fru Lagergren servera burksoppa på ungens dop? Nej?! Det MÅSTE bara vara ett skämt. Så gör man inte. Alltså förlåt, men det var inget skämt. Jag känner att jag egentligen inte behöver komma med massa ursäkter, vi gör ju som vi vill, men nu kommer ursäkterna i alla fall. Jag har varit sjuk exakt hela ledigheten. Jag har haft feber, hosta och varit kanonförkyld. Stefan blev också sjuk och har varit sjuk till och från sen dagen efter julafton. Det finns alltså noll komma noll energi hemma hos oss. Jag är för det första inte intresserad av att laga mat och tycker i ärlighetens namn inte att det är något fel på burksoppa. Hade det varit någon pastasallad vi skulle bjuda på hade jag lätt kunnat hacka det, OM jag hade varit pigg och kry. Nu känner jag mig låg, trött och vill lägga tid på mina vänner och min familj och inte på att svettas/stressa i köket dagarna innan dopet.</p> <p style="text-align: left"><strong>Jag läser ofta att man som mamma (och pappa)</strong> ska sänka sin ambitionsnivå. "Inte måste du väl baka alla muffins själv?", eller "Inte ska du väl sitta och knåpa små egna figurer i sockerpasta?" eller "Det finns vanliga kakor att köpa i affären som är minst lika goda, baka inte". Men när jag väl sänker min jäkla ambitionsnivå (som för övrigt ofta är så hög att jag får stressutslag av bara tanken att klicka hem pom poms istället för att göra egna) då tas det för ett skämt. Ja, det är svårt att göra alla nöjda.</p> <p style="text-align: left"><strong>Jag ser fram emot lördag oavsett vad vi kommer att bjuda på.</strong> Min familj och mina nära vänner kommer ju inte dit för att äta världens lyxigaste lunch. De är där för att se vår fina son döpas och det är vad den dagen handlar om.</p> <p style="text-align: left">/Angelica</p>
