Jag satt och googlade gamla bilder på mig själv (gör det ibland...) och hittade den här från Bloggbevakning. Här hade vi inte gått ut med att vi skulle skilja oss och jag klarade inte av att ta av mig ringen helt. Eller ringarna. Jag hade vigselringen på långfingret istället och det uppmärksammades av den uppmärksamma. Jag har ju varit förlovad sen 2011 och gift sen 2013. Jag ÄLSKADE (älskar!) mina ringar. Vigselringen är gjord av Josefin Cummings och är på riktigt det vackraste jag någonsin ägt. Den är perfektion! Nu ligger båda ringarna nedpackade i en låda men saknaden är så stor. Jag tar på ringfingret flera gånger per dag och den där iskalla känslan av att man tappat bort nåt riktigt viktigt isar i kroppen. Jag måste skaffa en ny diamantring till ett annat finger. Saknaden är alldeles för stor. Ni andra som har gått igenom en skilsmässa, vad gjorde ni med era ringar? Min första tanke var bara "Sälj sälj sälj". Men det känns inte helt hundra. Men att Alice eller Philip skulle ta över ringarna känns inte heller bra. Jag ser ju skilsmässan som ett misslyckande. Att relationen inte höll. Ringarna skulle symbolisera evighet. Så blev det ju inte. Tipsa gärna vad jag kan göra med ringarna.
