Min kusin har fått en kull kattungar och jag och barnen var där och hälsade på förra veckan. Jag är en hundmänniska och vill inte ha en katt, men man smälter ju när man tittar in i de där blå ögonen. Dessa är små ragdolls, en väldigt mysig ras. Är du en kattmänniska eller hundmänniska? Eller både och? Uppe i Forsa ska det snart finnas kalvar, det är ju också hur gulligt som helst. Jag minns när min farfar levde och jobbade med kor (jag bodde uppe i Hudiksvall, nära Forsa när jag var mellan 1-2 år) utanför Norrtälje. Jag och Jessica fick följa med honom på jobbet och gosa med kalvarna. Så himla söta! Jag minns såklart ingenting från min tid uppe i Hudiksvall, men har fått se bilder. Tänk att jag nu träffat en kärlek med ett landställe inte så långt ifrån gården där jag bodde. Liten nyfiken skrutt. Den ena missen somnade i min famn. Ögonen! Jag såg att någon kommenterade att de trodde att jag snart skulle sälja min hund. Att hon inte passade in i mitt "nya liv". Det stämmer inte. Jag har däremot tagit ett annat stort beslut i veckan som påverkar livet. Men det innebär faktiskt mer tid (all tid) med Monkey. Det känns bra och rätt. Och angående Jessicas och Ibbes separation (som jag också fått kommentarer om) har jag valt att inte skriva något. Det känns för privat och något de själva får välja om de vill dela med sig eller inte. Det är inte min sak helt enkelt. Jag finns vid bådas sida, livet ut.
