Nu är stunden kommen där jag tänker skriva om mina tankar kring bebisens kön. Jag har alltid haft drömmar om att få en dotter. Och jag tänker faktiskt inte ljuga om att jag just nu hoppas på att det växer en liten tjej i min mage. Men, jag kommer bli precis lika glad om det visar sig att det är en pojke. Det här inlägget handlar om att jag tycker att det är helt okej att önska att ens kommande bebis är pojke eller flicka. Jag pratade nyligen med en kille om om just det här. Han har en dotter och nu har hans tjej ytterligare en dotter på jäsning. Han sa att han hade velat ha en av varje och att det inte är så konstigt. Det är okej att känna så! Han förstod mig när jag sa att jag helst av allt ville ha en tjej. Många, både killar och tjejer vill ha det kön på barnet som de själva är, just för att det är lättare att relatera till. Jag vet ju precis hur jag var som barn, vad jag gillade och hur jag lekte. Jag kommer kunna leka precis lika bra med en pojke, som jag kommer kunna leka med en tjej. Men faktum kvarstår att jag tror att det är lättare att relatera till en tjej, än en kille. Och sen är det inget fel att säga "För mig spelar det verkligen ingen roll, jag blir lika glad för båda så länge barnet är friskt" heller. För självklart känner jag så också, det vore underbart om barnet faktiskt hade ett kön och var helt frisk. Det är ju såklart min högsta önskan, eller det vet jag är allas önskan. På torsdag är det dags för det stora rutinuljtraljudet och då kommer vi förhoppningsvis få veta vad det är för en liten filur som växer inne i min mage. Jag har väntat med att köpa massa barnkläder just för att jag vill veta könet först. Jag kommer inte gå all in på rosa om det är en tjej, eller blått om det är en kille. Men det går ju inte att sticka under stol med att utbudet av könsneutrala kläder inte ens är i närheten av lika stort som utbudet för tjejer och killar. Om jag får en son, och han vill klä sig i klänning skulle jag aldrig någonsin säga nej till det. Men jag kommer inte att springa och köpa en rosa tylldröm på torsdag om det är en pojke i min mage. Det kommer jag däremot göra om det är tjej! Många i min närhet har reagerat på det här, att jag säger rakt ut att jag hoppas att det är en tjej. De blir irriterade och säger: "Men gud, så kan du inte säga", "Vad hemsk du är", "Det spelar väl verkligen ingen roll vad det är för kön?!". Folk blir verkligen provocerade av att jag säger att jag håller tummarna för att barnmorskan ska säga "Vill ni veta kön? Okej, det är en liten tjej inne i din mage". För många är det inte alls okej att önska sig ett speciellt kön på sitt barn. Hur tänker du kring det här? Jag har fått mail och kommentarer från läsare som känner som jag, som dessutom känner sig ensamma i att känna så. Men många i min närhet tycker inte alls som jag. Kommentera gärna, oavsett hur du tänker och tycker! /Angelica
