Det råder ingen som helst tvekan om att pappa är min pappa, inte bara utseendemässigt. Jag har många likheter med honom som person. Jag har även många likheter från min mamma, till sättet. Alice är väldigt lik mamma som hon såg ut som liten. Det är häftigt tycker jag att se vilka drag (både utseende och personlighet) som går vidare. Pappa skickade över massa gamla bilder och teckningar igår, jag älskar sånt. Han hade även sparat en tand som jag tappade, i en liten tändsticksask. Och massa fula teckningar, som man inte ens ser vad de föreställer. Sånt gör mig varm i hjärtat. Själv sparar jag en del av barnens pyssel, men långt ifrån allt. Det går inte. Hur gör ni? Sparar ni det mesta som barnen gör? Jag vet inte hur gammal pappa är här.. .Men runt 25 kanske? Jag vet att han såg ut såhär när mamma träffade honom på sjukhuset. De båda jobbade som undersköterskor på Danderyds sjukhus. Jag och Jessica har olika näsor, vilket är lite konstigt eftersom vi är enäggstvillingar. Mamma trodde ett tag att jag opererat min näsa utan att säga nåt. Men jag ser ju här, och har sett det innan, att jag verkligen har min pappas näsa. Och mun. Och till viss del ögon. Är ni lika era föräldrar? En framtand från 92. Den är säkert sprucken, men så fint att pappa har sparat det tycker jag. Om två veckor fyller Monkey ett år, det året som jag haft henne har gått så snabbt. Och som vanligt reflekterar jag och ser bakåt, hur året har varit. Vad som ändrats och vad som bestått. Mycket har ändrats... Både till det bättre och sämre skulle jag säga. Jag har inte ångrat mitt köp av henne en sekund, hon är på riktigt mitt livs bästa köp.