Foto Eutah Mizushima/Unsplash Jag tycker om filmen "Underbar och älskad av alla" och i den säger Martina Haag (som spelar huvudrollen, som också skrivit boken som filmen är baserad på) att precis så som 12-slaget blir på nyårsafton, så blir resten av året. Jag hoppas att det inte stämmer. Eller det är klart att det inte gör, men visst hade det varit härligt med ett perfekt, romantiskt 12-slag? En kyss för att fira in det nya året, tindrande ögon, tomtebloss och bubbel i glaset. Alla är sådär lyckliga och nöjda över att det äntligen är ett nytt år... Jag och Stefan var irriterade på varandra redan vid 23-tiden eftersom Philip inte ville somna. Vi tycker och tänker lite olika om det där jag och Stefan. Om något av barnen vaknar och inte kan somna om får de gärna komma upp för mig. Speciellt när det inte är mitt i natten. Är det mitt i natten och vi alla sover gör jag mitt bästa för att den lilla som är vaken ska förstå att det är just natt. Men Philip vaknade redan vid 20-tiden tror jag, så då fick han komma upp. Redan där uppstod en irritation mellan mig och Stefan. Han tyckte att Philip borde ha sovit vidare, att jag borde försökt natta om honom tills dess att han sov. Och jag såg inga problem med att ha honom uppe med oss när vi satt och åt middag. När Stefan försökt natta Philip inför 12-slaget tappade han tålamodet och kom till mig och sa att han tänkte ta en taxi hem med Philip, då var klockan 23:45. Jag blev ledsen och sa att jag inte tycker att man gör så, bara drar precis innan vi ska skåla in det nya året. Han förstod inte vad jag menade och ja, vi blev osams. När klockan slog 12 stod Stefan inne i vardagsrummet hos Annika och Fredrik med en glad och sprallig Philip i famnen. Jag stod ute på altanen med ett tomtebloss i handen och önskade mina vänner Gott nytt år! Allt jag hade velat var att Stefan skulle sticka ut huvudet och säga "Älskling, förlåt. Gott nytt år". Men det gjorde han inte. Och jag gick heller inte in för att göra samma sak, vilket jag borde ha gjort. Det är något vi båda måste bli bättre på, svälja vår förbannade stolthet. 4 saker jag känner jag jag behöver ändra på för att förbättra vår relation: 1. Inte ta alla fajter Jag har blivit bättre på det här men är fortfarande en sån där jobbig människa som märker ord eller fel som Stefan gör. Om han inte slänger soporna ska jag ALLTID kommentera det. Gärna i en syrlig ton. Och då uppstår en irritation och det blir dålig stämning. 2. Inte säga elaka saker Sen jag berättade för er om min PMS (och ångest) har det blivit bättre, men jag ska ta mig i kragen och boka en tid för att se om jag kan få verktyg att klara PMS och ångest bättre varje månad. Just idag är jag inne i en svacka och det är inte kul, även om jag förstår att livet inte alltid kan vara på topp. 3. Sluta stressa Stefan När vi ska iväg någonstans, var som helst, det kan vara på middag, till affären eller bara ut på promenad är han lika långsam som en förvirrad snigel som gått vilse. Jag brukar kalla honom för en död fisk. Det låser sig liksom för honom, han blir seg och gör allt extremt långsamt. Eller så upplever jag det. Han tycker att han bara är fokuserad. Jag måste sluta stressa/hetsa honom i de där situationerna. Han är som han är och jag är som jag är. Jag måste acceptera våra olikheter. Jag är snabb/hetsig och han vill göra saker i sitt tempo. Men jag hatar att komma försent, det ger mig ångest. Vi måste hitta ett sätt att kompromissa där tror jag. 4. Sluta be om hjälp Något som stör Stefan är att jag ofta ber om hjälp, även med saker som jag kan klara av själv. Det är för att jag är bekväm/lat. En riktigt dålig egenskap som jag bara SKA förändra redan idag. Hur har ni det på relationsfronten? Brukar ni sätta er ner och rannsaka er själva vad ni kan ändra på? Eller kör ni bara på? Vi hade ett familjeråd i höstas och jag tror att vi ska ha ett nytt nu snart igen. Det är bra att prata om vad man tycker skaver och göra något åt det, innan man bara går runt och är sura på varandra hela tiden. I höstas handlade det mest om vår ekonomi, att jag inte hade koll på mina utgifter och att det började springa iväg. Idag har jag bättre koll, så det känns bra. /Angelica
