God morgon! Oj vad många gånger jag har vaknat inatt. Dels för att kissa men också för att jag är så så så nervös. Om några timmar (09:30) är det dags för det stora rutinultraljudet. Det känns så sjukt overkligt att dagen äntligen är här. Samtidigt som jag tycker att det ska bli fantastiskt är jag livrädd att något ska vara fel. Min största oro är att barnmorskan ska säga "Bebisens hjärta slår inte längre". Och att jag bara inbillat fjärilsfladder och en liten svag buff igår... Jag har pratat med andra gravida som känt samma rädslor, vilket på nåt sätt gör att det känns lite lättare. Att jag inte är ensam om att tänka jobbiga/negativa tankar... Nu ligger jag här i sängen och tittar ut genom fönstret och ser att alla träd är täckta av snö. Och det snöar fortfaranade. Otroligt vackert! Jag som trodde att våren snart var här? Icke! Dags att hoppa in i duschen, försöka få i mig frukost och sen ska vi bege oss till Odenplan. Vår barnmorska sa innan att "Stefan om du kan tycker jag att du ska försöka vara med på rutinultraljudet, det är häftigt att se!". Stefan skulle inte missa det här för allt i världen. Jag är så glad över att han är med idag. Han försöker lugna ner mig när jag stressar iväg i hemska tankar om allt som kan vara fel. Vi hörs strax efter RUL! Wish us luck! /Angelica
