Igår skrev Stefan ett inlägg om en skötbäddsgrej han har köpt till barnen. Han fick en hel del kommentarer om att det var hemskt att skärma av ett barn så, att det har med anknytning att göra och att det är viktigt med ögonkontakt. De har ögonkontakt även om den där skärmen är på och Stefan har världens bästa relation med båda barnen, så det där med att deras anknytning skulle försämras tror jag inte riktigt på. Och Philip tyckte bara att det var mysigt i skärmen, skulle han ha skrikit eller visat tecken på missnöje är jag övertygad om att Stefan skulle tagit bort den. Det är inte alltid vi tycker lika här hemma om saker och ting med barnen, och det här är en sån sak. Blöjbyten är inget problem för mig, men för Stefan är det det. Om skärmen underlättar för honom vid blöjbyten tycker jag absolut att han ska använda den, men jag kommer inte att använda den. Jag brukar ge Alice en tandborste eller ta med en liten pixi-bok när vi ska byta blöja. Eller så får hon leka med tvättlapparna (de oanvända såklart!). Men när Stefan byter blöja och han försöker göra samma sak som jag börjar hon gnaga på tvättlapparna och gör sitt allra bästa för att slita tag i blöjan. Det är verkligen en annan sak när han gör det. Är det så hemma hos er också att visa saker fungerar för er men inte för er partner? Det kanske är så att hon testar gränserna med Stefan mer än hon gör med mig som tar hand om henne fler av dygnets timmar. Förut när jag nattade Alice var det mest lek och bus, det gick mycket lättare för Stefan. Nu är det tvärtom, hon somnar snabbast med mig. När man tror att man kommit in i några former av rutiner och lärt känna sitt barn, ja då ändras allt... Det är i och för sig väldigt spännande tycker jag. Det är lärorikt att vara förälder. /Angelica
