Jag fick ett sms från min mamma med den här bilden, ett minne för exakt två år sen. Vi hade varit på ultraljud och fått veta att det var en liten bebis i min mage. Alltså jag visste ju om sen innan att jag var gravid, men man kan aldrig så noga veta... Vi gjorde KUB-test, så här var jag nog i vecka 13 tror jag. Jag minns att jag var sjukt nervös. Precis som första gången kändes det helt overkligt att jag var gravid. Var det verkligen en bebis inne i magen eller hade jag bara inbillat mig det? Här kan du läsa om när vi gjorde RUL och fick veta att det var en pojke i magen. Eller, barnmorskan var inte helt säker. Fokus låg inte på att ta reda på könet vilket jag förstår, Men jag är ju en sjukt nyfiken person så jag vill veta så mycket som det bara går. Alice var ungefär fyra månader när jag plussade och idag känns det helt galet att vi valde att försöka bli gravid så snabbt igen. Det fanns inte på kartan att bli det när Philip var 4 månader. Hur som helst är det fortfarande det bästa jag har gjort, att få barn så tätt. När de är sams nu och leker med varandra svämmar mitt hjärta över av kärlek och stolthet. Alice brukar krama om Philip och säga "Det här är min lillebror. Jag älskar min lillebror". Jag sitter med glitterbyxor, stickad tröja och öser i mig kaffe. Vi hade en natt med vad vi tror är nattskräck hos Philip, Men vi vet inte riktigt vad det är... han gallskriker rakt ut, det går inte få kontakt med honom och han vaknar om och om och om igen. Jobbigt för honom, jobbigt för oss. Som tur var vaknade inte Alice inatt men ibland gör hon ju det när han skriker sådär. Jag känner mig så maktlös i såna situationer, det finns liksom ingenting som hjälper. Stefan gick runt med Philip i famnen och vaggade honom och tillslut somnade han nära mig i sängen. Stefan fick gå in och lägga sig i Philips rum eftersom han inte kan sova när Flippen sparkar honom. Jag är inte riktigt lika känslig för sparkar eller ansikte mot ansikte mitt i natten. Har ni barn med nattskräck? Kan det vara nattskräck? Eller mardrömmar? Eller ont i magen? Det är just det där att det inte går att "väcka" honom.... Så läskigt! /Angelica
