Jag tror aldrig att jag kommer vänja mig vid att vara ifrån barnen så mycket. Jag är glad att Philip tappade sin första tand när han var hos mig. Det är en milstolpe i livet. Men att missa så mycket gör fortfarande, fyra år efter skilsmässan. Smärtan i hjärtat när det är dags för pappavecka är hemsk. Jag slungas tillbaka till min egen barndom med skilda föräldrar. Nu skilde de sig när jag var 2 år gammal, så jag minns inte att de varit ett par. Vi bodde mest hos mamma och åkte till pappa varannan vecka. När det var sommar var vi hos pappa i tre veckor i streck. Även när jag var äldre, över 12 år, saknade jag mamma så mycket de veckorna att det gjorde ont. Älskade Philip, för dig gör jag allt. Det är så gulligt att han vill ha skjorta på sig när han går på kalas. Förut hade han även en kavaj, men den har han vuxit ur nu. Världens gulligaste tjej som snart blir 7 år. Smutsiga barn är glada barn. Älskar den här bilden. Och jag älskar tjejen på bilden. Hon påminner mycket om mig som barn. En känslig tjej med ett stormigt humör. Hon är så så så lik mig till sättet. Jag är så tacksam för de dagarna vi får tillsammans. Att få bli mamma var något jag längtade efter, men inget jag tog för givet. Jag uppskattar alla faser de går igenom i livet även om vissa är tuffare än andra. Jag är dessutom så glad att Alice och Philip har varandra. Nu är jag glad att jag fick barn så tätt (13 månader mellan kidsen) men där och då var det tufft. Om du har fler barn, hur många månader/år har du mellan barnen? A och P är som tvillingar.
