Idag blir min älskade lilla vovve 2 år. Monkey, min älskade fyrbenta vän. Hon ger hela familjen så mycket kärlek och har gjort det från start. Hon har en själ och en personlighet som jag inte sett hon andra hundar. Eller jo, hennes mamma. När jag och Jessica var och tittade på alla valparna där Monkey bodde fick jag en fin kontakt med just mamman. Hon kom och satte sig i mitt knä när jag satt på golvet med alla valparna. Fokuset hamnade helt hos henne istället för hos de små fluffiga valparna. Att jag valde just Monkey av alla valpar var för att jag kände nåt alldeles speciellt när hon kom fram till mig. De andra var såklart också gulliga, men med Monkey var det nåt som var annorlunda. Alla som träffar Monkey blir lika förtjusta i henne. Just nu tränar vi på att hon inte ska hoppa på folk av glädje. Hon blir så himla glad när hon träffar människor, men att hoppa upp på folk är inte uppskattat av någon tror jag. Eller jo, Jessica älskar när Monkey hoppar upp på henne. Gose! Redan som valp gillade Monkey att klämma in sig i trånga utrymmen. När jag sitter hemma och jobbar lägger hon sig gärna nära en vägg där det står en möbel. Jag får ibland frågan om jag ångrar att jag köpte hund. Inte en sekund. Hon är mitt livs bästa köp. Det är ett stort ansvar att köpa en hund, speciellt en valp. Det var riktigt tufft de första veckorna när hon behövde gå ut på nätterna. Men det var helt klart värt det såhär i efterhand! Det är som med bebisar, man glömmer (förtränger) det som är jobbigt. Världens finaste nos. Jag hoppas att Monkey kommer finnas till i många, många, många år till. Jag tar inte tid för givet och njuter av att få vara hennes matte. Grattis Monkey, idag är det din dag!
