Igår hängde jag med Johanna och hennes gulliga dotter Molly. Vi shoppade i Täby centrum och åt mjukglass från McDonalds - så gott! Men en sak som jag funderat på med mammaledigheten, det är mysigt och underbart, men inte riktigt som jag hade tänkt mig... De dagar vi bara är hemma tycker jag påminner om att vara hemma från jobbet och vara sjuk. Minus stressen att kolla jobbmailen trots att man inte borde. Jag är otroligt tacksam över att vi i Sverige kan vara hemma med våra barn så länge (så tolka mig inte fel där), men det är ju inte semester direkt. Jag tycker allra bäst om att gå upp på morgonen, äta frukost och sen åka iväg och göra någonting. En eller två dagar i veckan är det skönt att skrota runt hemma och mysa med Alice, men om jag inte gör nåt känner jag mig som sagt sjuk. Det kanske blir bättre ju äldre A blir? Då blir det mer lek och mindre sova på dagarna. Vad hittar ni på om dagarna? Är mammaledigheten som ni hade tänkt er? Hur länge ska ni vara hemma? Jag ska inte vara hemma i ett år längre, men mer om det längre fram. /Angelica